3.1 ENERGISPARANDE
3.2 Hur differentierar sig fönster?
Vad är skillnaden mellan ett energieffektivt fönster och ett ”normal fönster”?
Det finns stora skillnader mellan olika fönster på marknaden idag. Ett bra fönster ska minska både kylbehovet sommartid samt uppvärmningsbehovet vintertid. Det är därför viktigt att välja fönster med omsorg. Att satsa kapital på nya energieffektiva fönster genererar definitivt en avkastning som är betydligt högre än den mest lukurativa bankräntan. Dessutom gör man en viktig miljöinsats eftersom för varje kilowattimme man sparar så minskas koldioxidutsläppen med ett kilo.
Vitvaror likt tvättmaskiner, diskmaskiner och kylskåp, är energimärkta sedan många år tillbaka och har genom tiden underlättat vårt val av energieffektiva produkter. Nu har även EU sedan 2005 infört ett ramdirektiv kring energimärkning dvs en lag inom EUs medlemsländer att alla energidrivna aparater ska vara energimärkta.
Omkring en tredjedel av husets värme går förlorad genom dåligt isolerande fönster. Trots detta har vi inga krav på att fönster skall vara energimärkta. Energi är ingenting som vi kan se med blotta ögat och är därför något som är svårt att få grepp kring. När de flesta köper fönster går därför saker som pris och utseende först. Detta får som följd att en stor del energi släpps ut genom fönsterna och detta ökar uppvärmningskostnaderna. Värmeförlusterna sker från det varmare rummet till det kallare enligt energiprincipen. I detta fall sker det genom att värmen strålar ut genom husets skal, dvs. väggar, tak och golv. Andra värmeförluster sker genom otätheter i husets skal. Värmeförlusterna genom fönster sker dels när rumsvärmen strålar genom karm, båge och glas. Detta kallas strålningsförluster, det händer även konvektionsförsluster (Luftrörelser mellan glasen se. 2.1 Konstruktion) och ledningförluster. Självklart sker även värmeförluster genom läckage och otätheter. Genom att energimärka fönster kan energiaspekten belysas tydligt och begrepsparet energi och fönster blir mer lätthanterligt. I Sverige existerar det därför en rörelse som heter Energimyndigheten. Denna rörelse driver ett projekt tillsammans med utvalda fönstertillverkare som syftar till att skapa en standard hos fönster. Detta projekt kallas energimärkta fönster och syftet är att underlätta för konsumenter att välja energisparande fönster. Detta leder till minskat energibehov, minskade uppvärmningskostnader och man minskar miljöbelastningen i allmänhet.
3.2.1 Följande glastillverkare är med i projektet energimärkta fönster:
Domlux
Elitfönster
Enomic
Fönsterfabriken
Fönstergruppen
MIR Gruppen
Mockfjärdsfönster
Skaala
SP Fönster AB
Tanumsfönster
Traryd
Velfac
WISY
Westcoast
3.2.2 Vad är EQ Fönster?
Vad är EQ Fönster?
E:t står för energimärkta fönster och Q står för Quality (kvalitetsmärkta fönster). Denna märkning gör att man snabbt och enkelt kan se skillnad på fönster och på så sätt värdera vilka treglasfönster som sparar mest energi. Märkningen består av en etikett med pilar markerade från A till G.
Från och med 2009 har kraven för att få sina fönster energimärkta utökats med ett stort antal kvalitetskrav. På samma sätt som med U-värdesbestämningen (Se 3.2.3) gäller att kvalitetstesterna skall utföras av ett oberoende och ackrediterat institut. Fönstrerna som klarar samtliga krav får därmed märket EQ på dess ettikett. Väljer du ett av dessa fönster som innehar energimärkningen EQ, kan du vara säker på att du fått ett treglasfönster som sparar energi samtidigt som det har en hög kvalité. Det ska dock tilläggas att alla energimärkta fönster inte har hunnit med att bli EQ klassade.
Kvalitéts och prestanda krav för att få EQ märkta fönster:
Dokumentation skall finnas (skötsel- och hanteringsanvisningar mm) Lufttäthet Manövrerbarhet
Minst 10 års garanti på samtliga funktioner
Motstånd mot nedhängning och vridning
Regntäthet Säkerhet mot vindlast Särskilda krav på isolerrutor och montering av dessa
Upprepad öppning och stängning U-värdesbestämning
Energimärkta fönster har energideklarerats med hänsyn tagen till alla dessa förluster, genom att U-värdet fastställts i testlaboratorier eller har beräknats av oberoende testinstitut. För den som vill göra sina egna beräkningar kan man gå in på Energifönsters hemsida: HYPERLINK "http://www.energifonster.nu/sv/rakna_ut_din_energibesparing.aspx"http://www.energifonster.nu/sv/rakna_ut_din_energibesparing.aspx
3.2.3 Kort ordlista när du köper fönster
Ska du köpa nya fönster kan följande vara bra att veta, vissa saker kommer förklaras tydligare i andra rubriker.
A - G.
Energiklasserna går i mellan A till G och baseras på fönstrets U-värde. (Se botten) A klassade fönster är dom mest effektiva fönstrerna och har ett U-värde 0,9. G klassade har U-värdet 1,5 och är minst energieffektiva. Alla energimärkta skiljer sig dock markant från 2-glasfönster och treglasfönster med vanliga klarglas, dessa har U-värde kring 2,7 – 3,0 respektive 1,7 – 2,1. Så ett G-fönster är fortfarande två gånger bättre än ett 2-glasfönster med vanligt glas medans ett A fönster är tre gånger effektivare än ett 2-glasfönster med vanligt glas.
Energimärkning.
Numera märks även fönster enligt Energimyndighetens märkning på liknande vis som andra elektronikvaror till exempel kyl eller frys. Det är viktigt att komma ihåg att om man ändrar fönstrets egenskaper på något sätt så förändras även fönstrets värden.
U-värde.
U-värde talar om hur effektivt fönstret är när det kommer till att isolera från kyla. Vad U-värdet exakt anger delen värme som passerar genom 1 kvm fönster från den varma till den kalla delen när temperaturdifferensen mellan ute och inne är en grad. U-värdet för fönster visar inte bara hur mycket glaset släpper ut, utan detta värder gäller hela fönstret, det vill säga strukturen karm, båge och glas tillsammans. I klartext innebär alltså ett lägre U-värde att fönstret isolerar bättre.
Dagsljustransmittans.
Detta är ett mått på mängden dagsljus som kan passera genom fönstret. Detta tal anges alltid i procent.
Solenergitransmittans.
Liknar måttet ovan fast detta visar hur mycket av solens värme som kan passera genom fönstret.
Solenergi är självklart gratis värmeenergi. En hög soltransmittans betyder därför att mycket gratis solenergi kan komma in i byggnaden. För bostäder välj gärna treglasfönster med ett mått över 50%. Var dock uppmärksam att bostäder med stora glaspartier som vistas mot väster och söder kan ha en fördel att välja fönster med låga solenergitransmittanser. Detta gör det behagligare när solen skiner även fast gratis energin blir mindre.
3.2.4 U-värde och exempel på värmeförluster I den här rubriken utvecklas begreppet U-värde. U-värdet kan definieras som en byggnadsdels värmemotstånd. Detta anges i W/(m²K) [W per kvadratmeter och grad Kelvin, en grad Kelvin är lika med en grad Celsius]. U-värdet anger alltså hur mycket värme som går förlorad genom byggnadsdelen, Ett högre U-värdet genererar att mer värme försvinner ut.
Värmeförlusterna genom byggnadens fönster utgör en stor del av den totala uppvärmningsenergi. Tillexempel så är andelen för en villa ca 15-20 %. Som beskrivet tidigare beror ett fönsters U-värde på dess konstruktion, det vill säga vilket material som finns i båge och karmar samt antalet glasrutor men även vad som existerar i mellan och på rutorna. Gas och lågemissionsskikt kan göra stor skillnad.
Lågemissionsskikt på glas förändrar fönstrets strålningsegenskaper. Det man helst vill uppnå är att få en så stor reflektion på den långvågiga strålningen, d v s temperaturstrålningen. Den stora reflektionen minskar alltså värmeförlusterna genom fönstret. Lågemissionsskikt togs upp i punkt 2.1 Konstruktion, men nämns här igen för att förtydliga det exempel som här följer.
Ett lågemissionsskikt består av ett tunt skikt av metall eller metalloxid. Skiktet kan fästas direkt på glaset eller på en tunn plastfilm som sedan i sin tur fästs på glaset. Olika metaller och metalloxider ger olika egenskaper till glaset. Dom vanligaste lågemissionsskikt idag är framförallt tennoxid, indiumoxid, koppar, guld och silver.
I det exempel som följer visas det hur glas med gas och lågemissionsskikt kan påverka värmeförlusterna genom fönster. Dessa värden är ungefärliga U-värden och redovisas i fem olika kolumner.
Ungefärliga
U-värden
W/(m²K)
Vanligt glas
Glas med ett lågemissionsskikt
Glas med två lågemissionsskikt
+ luft
+ gas
+ luft
+ gas
Tvåglasfönster
2,5
1,8
1,6
1,8
1,6
Treglasfönster
2,0
1,5
1,3
1,2
1,0
Fönster med låga U-värden ger högre temperatur på de inre glasens yta. Detta innebär bättre komfort inomhus då kallras försvinner. I rum med hög luftfuktighet minskar därför risken för kondensbildning på fönstrens insida. Mer om detta tas up under punkten kondens. Många fönstertillverkare saluför idag treglasfönster med U-värde kring 1,3 W/(m²K) som standardfönster, men detta utvecklas ständigt och nya produkter presenteras hela tiden, för att se vad som finns på marknaden idag besök gärna vårt länkarkiv.
Det inre glasens yttemperatur påverkas inte bara av U-värdet utan även av flera aspekter så som lufttemperaturen utomhus respektive inomhus. Tabellen nedan visar yttemperaturen mitt på glaset för fönster med olika U-värden. Inomhustemperaturen är satt till 20 °C och utomhustemperaturen finns i två kolumner och visar -10 °C respektive -20 °C.
Ungefärlig yttemperatur mitt på fönstrets inre glasruta då inomhustemperaturen är 20 °C
U-värde på glas
W/(m²K)
Lufttemperatur ute
-10 °C
-20 °C
3,0
8,5
4,5
2,0
12,0
9,5
1,3
15,0
13,0
1,0
16,0
15,0
Ett sätt att minska energianvändningen för uppvärmning av byggnader är att byta till treglasfönster med lägre U-värden. Minskningen i energianvändingen beror sjlvklart på hur mycket U-värdet förbättras. Men det beror också som nämt tidigare på temperaturskillnaden. Detta medför att minskningen i energianvändingen blir olika på grund av vart i landet man bor. I norra Sverige där det är ett kallare klimat blir minskningen därför större än i södra Sverige där det är ett varmare klimat. Efter en ombyggnad kring fönster är det därför viktigt att man justerar värmesystemet i bygnaden. Om detta inte görs kan den förväntade minskningen i energianvändningen utebli helt. VI kan statuera ett exempel. Ta ett småhus med en sammanlagd fönsteryta på 16 m². Byter man de befintliga fönstren som har U-värdet 2,5 till nya med U-värdet 1,3. Så ändras energianvändningen kraftigt. Men det beror självklart vart byggnaden ligger. I Kirnua skulle minskningen i energianvändningen bli ca 3000 kWh på ett år och ligger byggnaden i Malmö blir motsvarande minskning halverad till ca 1400 kWh.
3.2.5 DAGSLJUS
Dagsljus eller solstrålning som är dess riktiga namn, spelar en stor roll för individers hälsa och välbefinnande. Får männsikor för lite dagsljus så försämmras vårt immunförsvar och produktionen av D-vitamin. Dagsljus är betydelsefullt för hur vi uppfattar föremå, människor och rum men även vår dygnsrytm som om detta inte var nog så har forskning har även visat på sambanden mellan solljus och koncentrationsformågan. Att få en bra nivå av dagsljus är alltså väldigt viktigt för att vi människor ska kunna fungera ordentligt.
Fönstren har som en av sina uppgifter att förmedlar dagsljus till byggnaders inre. Mängden dagsljus som kan komma in beror på en rad faktorer som bland annat inkluderar: fönstrens storlek, placering, antal glas och om glasen har lågemissionsskikt. Till och med rummens djup och höjd samt tak- och väggytornas reflektion påverkar dagsljusinfallet. Självklart så påverkar även byggnadens omgivning storleken på dagsljusinfallet.
För att få den optimala mängden dagsljus in i ett rum bör fönsternas storlek täcka en yta motsvarande 10-12 % av rummets totala yta. Detta innebär att i ett 20 m² stort rum bör fönstrets yta vara minst 2-2,4 m².
Större delen av dagsljuset passerar igenom fönstrets glas när de kolliderar med varandra, denna fras kan te sig konstig därför kallar man detta att dagsljuset transmitteras. Det går igentligen till så att en liten del stannar i glaset, det vill säga att det absorberas och ytterligare en mindre del reflekteras och studsar ut. Detta skapar en reduktion av dagsljuset och förekommer i varje glasruta, något som innebär att ju fler rutor som fönstret innehåller desto sämre blir dagsljusinfallet igenom fönstret. Ett tvåglasfönster släpper normalt sätt igenom 80 % av dagsljuset medan ett treglasfönster släpper igenom motsvarande 75 %. Om nu fönstren innehåller så kallade lågemissionsskikt så minskar dessa siffor ytterligare. Ett treglasfönster kan därför sänka sitt dagsljusinfall med ca 10 %.
Delen av solstrålningen som absorberas i glaset fungerar på så sätt att det värmer upp glaset som i sin tur avger värme inåt eller utåt. Den värme som avges kallas sekundär värmeåtergivning och utbyttjas oftas med fördel iform av tillskottsvärme. Andelen solvärme som kommer in i en byggnad beror precis på samma sak som dagsljuser nämligen hur många fönsterglas fönsterna innehar och som nämnt tidigare om glasen är belagda med lågemissionsskikt. Det rekommenderas att transmittansen av dagsljus genom fönster i bostadshus är lägst 63 %. Alltså klarar sig treglasfönster med lågemissionsskikt inom ramarna för vad som rekomenderas. Motsvarande rekommendation för transmittansen av solenergi är lägst 52 %.
I Tabellen nedan kan vi se hur stor dagsljustransmittanen repspektive solenergitransmittanen är för olika glaskombinationer i fönster. Dessa värden är ej exakta eftersom de ej tar hänsyn till den typ av beläggning som glasen innehar samt vilken typ av gas som existerar i mellan fönsterskivorna.
Fönstertyp
Dagsljus-transmittans %
Solenergi-transmittans %
2-glasfönster med
Två klara glas
80
75
Lågemissionsskikt på ett av glasen
75
70
2-glas isolerruta med ett lågemissionsskikt
75
65
3-glasfönster med
Tre klara glas
75
70
Lågemissionsskikt på ett av glasen
70
60
3-glas isolerruta med ett lågemissionsskikt
70
60
3-glas isolerruta med två lågemissionsskikt
65
50
Om ljuset är relativt bländfritt och ljusstyran tillräckligt god så anses dagslusbelysningen i ett rum vara godkänd. Dagsljusfaktorn fungerar nämligen som ett mått på just belysningsstyrkan och kan beräknas och mätas för att anpassas till ett rum. Mätningen utförs som en mätning av belysningsstyrka utomhus och inomhus. Kvoten mellan dessa värden ger sedan dagsljusfaktorn i procent.
Belysningsstyrka kan även mer känt utryckas i lux det vill säga ljusflöde per ytenhet. Sambandet mellan belysningsstyrka och dagsljusfaktorn inomhus är följande, om belysningsstyrkan utomhus är 3000-8000 lux:
Dagsljusfaktor i %
Belysningsstyrka i lux
0,5-1,0
40
1,0-2,5
80
2,5-5,0
150
5,0-10,0
300
Det finns olika rekommendationer angående hur hög belysningsstyrkan bör vara i olika rum t ex bör allmänbelysningen i bostadsrum vara 300 lux medans belysning i andra rum så som kök och badrum bör ligga närmare 500 lux.
Utformningen av fönsterkarm, fönstersmyg och fönsterbåge har även de stor betydelse för hur dagsljuset presenteras i rummer. Äldre har en tendens att vara vitmålade invändigt och snickeridetaljerna var dit satta för att sprida och fördela dagsljuset till rummet på optimalaste sätt. Nyare fönster har oftast en ”kantigare” utformning som inte förmedlar ljuset lika bra. Men med sneddade fönstersmygar kan man skapa en mjukare förmedling av dagsljuset in i rummet.
Ur belysningssynpunkt kan det påpekas att ett lågt beläget ljusfall inte är lika effektivt som ett högt. Detta beror på att det direkta dagsljuset tränger längre in i rummet. Ljuset som faller nära fönstrets överkant är ca fyra gånger effektivare än det som faller vid underkanten av fönstret. Innehar man därför ett högt placerat fönster så släpper det in mer än ett lågt fönster. Summa sumarum kan man säga att ett takfönster förmedlar mer dagsljus än ett normal placerat fönster.
3.2.5.1 Solskydd
Under det varmare halvåret kan ibland överskottsvärmen som fönster bildar bli allt för stor, alla vet vi nog hur varm en inglasad altan kan bli när solen ligger på. Med hjälp av vissa typer av kylning eller ökning av ventilationen kan man minska denna överskottsvärmen, detta är tyvärr ett väldit dyrt alternativ och bland annat väldgt energikrävande. Ett miljövänligare och billigare sätt att använda sig utav är att skärma av solen med hjälp av olika typer av solavskärmningar. Detta hjälper både att skärma av den direkta solvärmen och den sekundära värmeavgivningen som det skrevs om tidigare. Dessa solavskärmningarna kan placeras antingen utvändigt, mellan fönsterglasen eller invändigt på fönstren. Hur effektiva dessa är beror självklart på placering av dessa solavskärmare.
Det bästa sättet är att anvnda sig av utvändig solavskärmare. Dessa kan vara fasta eller rörliga. Dessa kan komma i alla möjliga former som lameller takutsprång eller skärmtak.Ibland är vissa fönster även placerade djupt in i fasaden så man får en viss avskärmning av fönstren. Utvändig solavskärmning tar dock inte hand om solen när den står lågt under t ex kvällar eller vintern. Fast värme under dessa perioder brukar vara mer än välkommen. Rörlig utvändig solavskärmning tillhör den vanligare sorten denna kategori inehåller markiser, utvändiga solskyddsgardiner eller persienner. Dessa brukar ofta kunna fällas ned så att hela fönstret går att täcka. Dessa rörliga solavskärmningarna skall alltid monteras så att det existerar en luftspalt mellan fasaden och avskrmingen då denna är nedfälld. Invändig solavskärmning ger sämre avskärmning eftersom den sekundära värmeavgvningen forfarande kan existera detta eftersom denna typ absorberar nästan hela den transmitterade strålningen genom fönstret. Exempel på invändiga solavskärmare kan vara gardiner och persienner. Persienner är den vanligaste typen av solavskärmare mellan glasskivor dock så fungerar dessa så att fönstret även här absorbera en stor del av den instrålade värmen.
3.3 Kondens på fönster
Kondens på fönster kan uppkomma mellan glasen men även invändigt och utvändigt. Orsaken till kondens är normalt sätt en hög luftfuktighet som fälls ut på en kall yta. Här nedan beskrivs det kort kring de olika typer av kondens som kan uppstå på fönster.
Utvändig kondens Energieffektiva fönster hindrar som nämnt tidigre rumsvärmen från att stråla ut. Detta resulterar i att det yttre glaset blir mycket kallare än i fönster med sämre U-värde (det vill säga isoleringsförmåga). Detta resulterar i att när det är kallt förlorar det yttre glaset värme genom utstrålning. Om temperaturen på det yttre glasets yta sjunker under luftens daggpunkt samtidigt som luftfuktigheten är hög, sker kondensutfällning mot den kalla rutan. Om glasets yttemperatur sjunker under noll grader kan då iskristaller bildas på rutan. Detta inträffar oftas under vår och höst när det är stjärnklar och luftfuktigheten är hög
Utvändig kondens är alltså inget man ska vara rädd för utan det är mer ett tecken på att du köpt ett fönster med en god isoleringsförmåga. Kondensen försvinner ofta tidigt under morgontimmarna när det börjar bli varmare.
En studie baserad på klimatdata för Stockholm utfördes nyligen av Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. Studien utfördes på energieffektiva fönster och visade hur fenomenet utvändig kondens oftast uppkommer under augusti, september och oktober. Kondensen är mest aktiv under dygnets tidigare timmar och minskar snabbt efter klockan 06.00. Invändig kondens Gamla fönster får ibland kondens på det inre glaset. Detta är något som främst sker under de kallare delarna av året och beror på att fönstret innehar en dålig isoleringsförmåga samt att det inre glaset är mycket kallare än luften i rummet. När varm och fuktig inneluft träffar det kallare glaset förekomer så kallad kondensutfällning. Det finns självklart andra orsaker till invändig kondens, det kan röra sig om allt från dålig ventilation till en hög luftfuktighet. Det är inte ovanligt att gardiner till exempel hindrar luftcirkulationen intill fönstret och bidrar till kondens. Invändig kondens är till skillnad från utvädig kondens något att oroa sig för. Förekommer invändig kondens under en lång tid finns det risk att fönstret kan ta skada. Fönster är konstruerade för att klara regn och fukt på utsidan men inte för att motstå långvarig kontakt med fukt på insidan.
Kondens mellan glasen Kondens mellan glasen kan uppstå om varm och fuktig luft från ett rum läcker ut genom otätheter i ett kopplat fönster. Då uppkommer det kondens på insidan av det kallare yttre glaset. En orsak till detta kan vara att huset har innehar ett övertryck så att luften pressas ut genom fönstren i stället för ventilationskanalerna som har detta till syfte. Om detta sker beror det oftast på att fönsterna har bristfällig tätning mellan innerbågen och karmen. Hål för persiennsnören är ett typ exempel på nått som kan orsaka mellanglaskondens. När du märker att du har otätade rutor ska dessa bytas ut och helst ersättas med mer energieffektiva isolerrutor i stil med EQ märkta treglasrutor.
3.4 Se hur värmeförluster runt fönster ser ut.
Ni som läst allt hit vet vi det här lagret att värmeförluster kan uppstå på många olika sätt. För att illustrera detta tydligare har vi hittat denna bild på Energimyndigheten hemsida. Denna bild visar vad som händer om man slarvar med att täta runt fönsterna. Denna bild är tagen med en så kallad värmekamera och ni kan se färgernas motsvarighet i tempratur på skalan i mellan bilderna.
Vi kan här avläsa att det är ca: 25 grader i rummer men runt fönstret så är det enbart ca: 17 grader. Enligt termoynamikens lagar kommer dessa skillnader i temperaturen orsaka luftrörelser i rummet som oftas uppfattas som drag för oss männsikor. Vill man lösa detta problemet så måste husägaren se till att täta ordentligt mellan fönsterna. Detta görs föredelaktig genom att ta upp väggen så att man kommer anslutningen mellan fönsterkarm och väggen för att sedan dreva ordentligt runt fönstret.
Det kan även tilläggas att man kan se effekten av persienner på denna bild. Det gula fältet i ovankant av fönsterrutan är persiennen så under kalla vinternätter kan man dra ner persiennerna och på så sätt spara energi. Syre (finns i luften)
Directory
The directory of triple glazing suppliers.Additional Information
Additional Additional.