Allt om treglasfönster! Fakta, förklaringar, köpguide och en massa mer! 1.1 Introduktion
Fönster utgör kanske den mest utsatta delen i ditt hus. Deras uppgift är att släppa in dagsljus i en byggnad, liksom att ge byggnadens invånare möjlighet att blicka ut. Men fönster skall även uppfylla en del tekniska krav. De ska isolera mot värmeförluster, klara extrema temperaturväxlingar, hålla tätt när vinden ligger på, stöta bort buller, vara barnsäkra och även hålla ute regnet. Detta är fönstrens uppgift år ut och år in. Men inte nog med det, fönster skall också vara vackra att titta på och de är en viktig del i en fasad då de fungerar som ett arkitektoniskt uttrycksmedel.
Idag råder en byggnorm i Sverige, att när man bygger ett nytt hus så ska det vara utrustat med treglasfönster. Treglasfönster är nämligen de fönster som klarar dessa ovan nämda krav bäst. Treglasfönster är ett system som är uppbyggt av tre skivor glas och är frekvent förekommande i kallare områden så som Skandinavien eller Kanada. Anledningen till att det är tre glas och inte mer är att fönstren annars skulle bli tunga, stora och otympliga att hantera. Den värmeisolerande funktionen avtar exponentiellt med antalet skivor, så att addera ytterligare en skiva på ett treglasfönster skulle snarare resultera i att man får dålig valuta för pengarna eftersom man även försämrar insläppet av ljus och klarheten i fönstret.
Denna sida har som uppgift att öka din existerande kunskap kring treglasfönster. Oavsett om du jobbar inom byggbranchen eller om du som privat person funderar över inköp kring treglasfönster.
2.1 Konstruktion
Det finns mycket mer teknik bakom ett treglasfönster än ihopsättandet av tre stycken glaskivor. Tillexempel så är det optimala avståndet mellan glasen ca: 16 mm, detta maximerar den isolerande effekten hos fönstret. Sätts glasskivorna för nära varandra så förlorar treglasfönstret delar av sin isolerande förmåga och sätts glasskivorna för långt ifrån varandra finns risken att gasen bildar konvektionsströmmar vilket försämmrar den isolerande förmågan hos fönstret.
Som nämt ovan fyller man rummet mellan glasskivorna med gas eftersom detta generar bättre isolering än luft. Gas har mämligen en lägre konvektion (annars känt som värmetransport) och isolerar därför bättre. Argon är den vanligaste gasen man använder sig av, eftersom den är billig att tillverka och ökar isoleringen med en tredjedel jämfört med luft. Den mest effektiva gasen att använda sig av är Krypton. Denna gas isolerar dubbelt så mycket som vanlig luft.
För ett så effektivt fönster som möjligt används ett så kallat lågemissionsskikt. Med hjälp av ett lågemissionsskikt på glaset kan man förändra fönstets strålningsegenskaper. Man vill allra helst uppnå en så stor reflektion på den långvågiga strålningen som möjligt. Denna strålning går även under namnet temperaturstrålning. En större temperaturstrålning minskar dom existerande värmeförlusterna som normalt sätt uppstår hos ett fönster och detta är målet med lågemissionsskiktet. Ett lågemissionsskikt består normalt sätt av ett tunt skikt av metall eller metalloxid. Detta skikt anbringas normalt direkt på glaset eller via en tunn plastfilm som sedan fästs på glaset. Beroende på vilken metall man använder får glaset olika egenskaper. De vanligaste metallerna hos lågemissionsskikt idag är framförallt indiumoxid, tennoxid, koppar, silver och guld.
Dom flesta treglasfönsterna idag använder glasskivor av samma tjocklek men det ska dock noteras att detta inte är ett nödvändigt kriterium. För att reducera de flesta standardglas
2.2 Hur är ett fönster uppbyggt?
Ett fönster består av mer säker än bara ett glas och en karm. Här nedan presenterar vi en detaljerad beskrivning av alla delar så att det blir enklare att hänga med när du läser eller handlar fönsterdetaljer och tillbehör (Hitta bild)
2.2.1 Bågbottenstycke
Den understa vågräta delen av fönsterbågen.
2.2.2 Bågöverstycke
Den översta vågräta delen av fönsterbågen.
2.2.3 Fönsterbåge
Delen där fönsterglaset sitter.
2.2.4 Fönsterhake
Metallkrok som låser fast fönsterbågen i stängt läge.
2.2.5 Isolerglas
Två eller flera glas som är hermetiskt tillslutna.
Mellanrummet mellan glasen innehåller torr luft eller gas.
2.2.6 Kopplat fönster
Ett fönster med bågar i två delar som går att dela
(alltså fyra sidor att putsa).
2.2.7 Karm
Delen som sitter fast i väggen.
2.2.8 Karmfast fönster
Ett fönster som inte går att öppna.
2.2.9 Karmyttermått
Karmens exakta yttermått, bredden anges alltid först.
Exempel: 985 x 1185 mm = ett modulmått på (10x12).
2.2.10 Karmunderstycke
Den nedersta vågräta delen av fönsterkarmen.
2.2.11 Mittpost
Den lodräta mittstolpen mellan två fönsterbågar.
2.2.12 Profilering
Fönstrets raka kanter har profilerats för en snyggare design.
2.2.13 Spanjolett
Anordning som låser fönsterbågen i karmen.
2.2.14 Spröjs
Tunna lister som delar in fönsterrutan i mindre fält.
Det finns fast och löstagbar spröjs.
2.2.15 Sideswingfönster
Betyder att fönstret kan snurra vertikalt runt sin egen axel.
2.2.16 Tvåglas eller treglas
Antalet glasskikt i varje fönsterbåge. Treglas spar mer
energi.
2.2.17 Tvärpost
Den vågräta mittstolpen mellan två fönsterbågar.
2.2.18 Vridfönster
Ett fönster som öppnas genom att vridas runt 180° utanför
fasaden.
3.1 ENERGISPARANDE
3.2 Hur differentierar sig fönster?
Vad är skillnaden mellan ett energieffektivt fönster och ett ”normal fönster”?
Det finns stora skillnader mellan olika fönster på marknaden idag. Ett bra fönster ska minska både kylbehovet sommartid samt uppvärmningsbehovet vintertid. Det är därför viktigt att välja fönster med omsorg. Att satsa kapital på nya energieffektiva fönster genererar definitivt en avkastning som är betydligt högre än den mest lukurativa bankräntan. Dessutom gör man en viktig miljöinsats eftersom för varje kilowattimme man sparar så minskas koldioxidutsläppen med ett kilo.
Vitvaror likt tvättmaskiner, diskmaskiner och kylskåp, är energimärkta sedan många år tillbaka och har genom tiden underlättat vårt val av energieffektiva produkter. Nu har även EU sedan 2005 infört ett ramdirektiv kring energimärkning dvs en lag inom EUs medlemsländer att alla energidrivna aparater ska vara energimärkta.
Omkring en tredjedel av husets värme går förlorad genom dåligt isolerande fönster. Trots detta har vi inga krav på att fönster skall vara energimärkta. Energi är ingenting som vi kan se med blotta ögat och är därför något som är svårt att få grepp kring. När de flesta köper fönster går därför saker som pris och utseende först. Detta får som följd att en stor del energi släpps ut genom fönsterna och detta ökar uppvärmningskostnaderna. Värmeförlusterna sker från det varmare rummet till det kallare enligt energiprincipen. I detta fall sker det genom att värmen strålar ut genom husets skal, dvs. väggar, tak och golv. Andra värmeförluster sker genom otätheter i husets skal. Värmeförlusterna genom fönster sker dels när rumsvärmen strålar genom karm, båge och glas. Detta kallas strålningsförluster, det händer även konvektionsförsluster (Luftrörelser mellan glasen se. 2.1 Konstruktion) och ledningförluster. Självklart sker även värmeförluster genom läckage och otätheter. Genom att energimärka fönster kan energiaspekten belysas tydligt och begrepsparet energi och fönster blir mer lätthanterligt. I Sverige existerar det därför en rörelse som heter Energimyndigheten. Denna rörelse driver ett projekt tillsammans med utvalda fönstertillverkare som syftar till att skapa en standard hos fönster. Detta projekt kallas energimärkta fönster och syftet är att underlätta för konsumenter att välja energisparande fönster. Detta leder till minskat energibehov, minskade uppvärmningskostnader och man minskar miljöbelastningen i allmänhet.
3.2.1 Följande glastillverkare är med i projektet energimärkta fönster:
Domlux
Elitfönster
Enomic
Fönsterfabriken
Fönstergruppen
MIR Gruppen
Mockfjärdsfönster
Skaala
SP Fönster AB
Tanumsfönster
Traryd
Velfac
WISY
Westcoast
3.2.2 Vad är EQ Fönster?
Vad är EQ Fönster?
E:t står för energimärkta fönster och Q står för Quality (kvalitetsmärkta fönster).
Denna märkning gör att man snabbt och enkelt kan se skillnad på fönster och på så sätt värdera vilka treglasfönster som sparar mest energi. Märkningen består av en etikett med pilar markerade från A till G.
Från och med 2009 har kraven för att få sina fönster energimärkta utökats med ett stort antal kvalitetskrav. På samma sätt som med U-värdesbestämningen (Se 3.2.3) gäller att kvalitetstesterna skall utföras av ett oberoende och ackrediterat institut. Fönstrerna som klarar samtliga krav får därmed märket EQ på dess ettikett. Väljer du ett av dessa fönster som innehar energimärkningen EQ, kan du vara säker på att du fått ett treglasfönster som sparar energi samtidigt som det har en hög kvalité. Det ska dock tilläggas att alla energimärkta fönster inte har hunnit med att bli EQ klassade.
Kvalitéts och prestanda krav för att få EQ märkta fönster:
Dokumentation skall finnas (skötsel- och hanteringsanvisningar mm)
Lufttäthet
Manövrerbarhet
Minst 10 års garanti på samtliga funktioner
Motstånd mot nedhängning och vridning
Regntäthet
Säkerhet mot vindlast
Särskilda krav på isolerrutor och montering av dessa
Upprepad öppning och stängning
U-värdesbestämning
Energimärkta fönster har energideklarerats med hänsyn tagen till alla dessa förluster, genom att U-värdet fastställts i testlaboratorier eller har beräknats av oberoende testinstitut. För den som vill göra sina egna beräkningar kan man gå in på Energifönsters hemsida: HYPERLINK "http://www.energifonster.nu/sv/rakna_ut_din_energibesparing.aspx"http://www.energifonster.nu/sv/rakna_ut_din_energibesparing.aspx
3.2.3 Kort ordlista när du köper fönster
Ska du köpa nya fönster kan följande vara bra att veta, vissa saker kommer förklaras tydligare i andra rubriker.
A - G.
Energiklasserna går i mellan A till G och baseras på fönstrets U-värde. (Se botten) A klassade fönster är dom mest effektiva fönstrerna och har ett U-värde 0,9. G klassade har U-värdet 1,5 och är minst energieffektiva. Alla energimärkta skiljer sig dock markant från 2-glasfönster och treglasfönster med vanliga klarglas, dessa har U-värde kring 2,7 – 3,0 respektive 1,7 – 2,1. Så ett G-fönster är fortfarande två gånger bättre än ett 2-glasfönster med vanligt glas medans ett A fönster är tre gånger effektivare än ett 2-glasfönster med vanligt glas.
Energimärkning.
Numera märks även fönster enligt Energimyndighetens märkning på liknande vis som andra elektronikvaror till exempel kyl eller frys. Det är viktigt att komma ihåg att om man ändrar fönstrets egenskaper på något sätt så förändras även fönstrets värden.
U-värde.
U-värde talar om hur effektivt fönstret är när det kommer till att isolera från kyla. Vad U-värdet exakt anger delen värme som passerar genom 1 kvm fönster från den varma till den kalla delen när temperaturdifferensen mellan ute och inne är en grad.
U-värdet för fönster visar inte bara hur mycket glaset släpper ut, utan detta värder gäller hela fönstret, det vill säga strukturen karm, båge och glas tillsammans. I klartext innebär alltså ett lägre U-värde att fönstret isolerar bättre.
Dagsljustransmittans.
Detta är ett mått på mängden dagsljus som kan passera genom fönstret. Detta tal anges alltid i procent.
Solenergitransmittans.
Liknar måttet ovan fast detta visar hur mycket av solens värme som kan passera genom fönstret.
Solenergi är självklart gratis värmeenergi. En hög soltransmittans betyder därför att mycket gratis solenergi kan komma in i byggnaden. För bostäder välj gärna treglasfönster med ett mått över 50%. Var dock uppmärksam att bostäder med stora glaspartier som vistas mot väster och söder kan ha en fördel att välja fönster med låga solenergitransmittanser. Detta gör det behagligare när solen skiner även fast gratis energin blir mindre.
3.2.4 U-värde och exempel på värmeförluster I den här rubriken utvecklas begreppet U-värde. U-värdet kan definieras som en byggnadsdels värmemotstånd. Detta anges i W/(m²K) [W per kvadratmeter och grad Kelvin, en grad Kelvin är lika med en grad Celsius]. U-värdet anger alltså hur mycket värme som går förlorad genom byggnadsdelen, Ett högre U-värdet genererar att mer värme försvinner ut.
Värmeförlusterna genom byggnadens fönster utgör en stor del av den totala uppvärmningsenergi. Tillexempel så är andelen för en villa ca 15-20 %. Som beskrivet tidigare beror ett fönsters U-värde på dess konstruktion, det vill säga vilket material som finns i båge och karmar samt antalet glasrutor men även vad som existerar i mellan och på rutorna. Gas och lågemissionsskikt kan göra stor skillnad.
Lågemissionsskikt på glas förändrar fönstrets strålningsegenskaper. Det man helst vill uppnå är att få en så stor reflektion på den långvågiga strålningen, d v s temperaturstrålningen. Den stora reflektionen minskar alltså värmeförlusterna genom fönstret. Lågemissionsskikt togs upp i punkt 2.1 Konstruktion, men nämns här igen för att förtydliga det exempel som här följer.
Ett lågemissionsskikt består av ett tunt skikt av metall eller metalloxid. Skiktet kan fästas direkt på glaset eller på en tunn plastfilm som sedan i sin tur fästs på glaset. Olika metaller och metalloxider ger olika egenskaper till glaset. Dom vanligaste lågemissionsskikt idag är framförallt tennoxid, indiumoxid, koppar, guld och silver.
I det exempel som följer visas det hur glas med gas och lågemissionsskikt kan påverka värmeförlusterna genom fönster. Dessa värden är ungefärliga U-värden och redovisas i fem olika kolumner.
Ungefärliga
U-värden
W/(m²K)
Vanligt glas
Glas med ett lågemissionsskikt
Glas med två lågemissionsskikt
+ luft
+ gas
+ luft
+ gas
Tvåglasfönster
2,5
1,8
1,6
1,8
1,6
Treglasfönster
2,0
1,5
1,3
1,2
1,0
Fönster med låga U-värden ger högre temperatur på de inre glasens yta. Detta innebär bättre komfort inomhus då kallras försvinner. I rum med hög luftfuktighet minskar därför risken för kondensbildning på fönstrens insida. Mer om detta tas up under punkten kondens. Många fönstertillverkare saluför idag treglasfönster med U-värde kring 1,3 W/(m²K) som standardfönster, men detta utvecklas ständigt och nya produkter presenteras hela tiden, för att se vad som finns på marknaden idag besök gärna vårt länkarkiv.
Det inre glasens yttemperatur påverkas inte bara av U-värdet utan även av flera aspekter så som lufttemperaturen utomhus respektive inomhus. Tabellen nedan visar yttemperaturen mitt på glaset för fönster med olika U-värden. Inomhustemperaturen är satt till 20 °C och utomhustemperaturen finns i två kolumner och visar -10 °C respektive -20 °C.
Ungefärlig yttemperatur mitt på fönstrets inre glasruta då inomhustemperaturen är 20 °C
U-värde på glas
W/(m²K)
Lufttemperatur ute
-10 °C
-20 °C
3,0
8,5
4,5
2,0
12,0
9,5
1,3
15,0
13,0
1,0
16,0
15,0
Ett sätt att minska energianvändningen för uppvärmning av byggnader är att byta till treglasfönster med lägre U-värden. Minskningen i energianvändingen beror sjlvklart på hur mycket U-värdet förbättras. Men det beror också som nämt tidigare på temperaturskillnaden. Detta medför att minskningen i energianvändingen blir olika på grund av vart i landet man bor. I norra Sverige där det är ett kallare klimat blir minskningen därför större än i södra Sverige där det är ett varmare klimat. Efter en ombyggnad kring fönster är det därför viktigt att man justerar värmesystemet i bygnaden. Om detta inte görs kan den förväntade minskningen i energianvändningen utebli helt. VI kan statuera ett exempel. Ta ett småhus med en sammanlagd fönsteryta på 16 m². Byter man de befintliga fönstren som har U-värdet 2,5 till nya med U-värdet 1,3. Så ändras energianvändningen kraftigt. Men det beror självklart vart byggnaden ligger. I Kirnua skulle minskningen i energianvändningen bli ca 3000 kWh på ett år och ligger byggnaden i Malmö blir motsvarande minskning halverad till ca 1400 kWh.
3.2.5 DAGSLJUS
Dagsljus eller solstrålning som är dess riktiga namn, spelar en stor roll för individers hälsa och välbefinnande. Får männsikor för lite dagsljus så försämmras vårt immunförsvar och produktionen av D-vitamin. Dagsljus är betydelsefullt för hur vi uppfattar föremå, människor och rum men även vår dygnsrytm som om detta inte var nog så har forskning har även visat på sambanden mellan solljus och koncentrationsformågan. Att få en bra nivå av dagsljus är alltså väldigt viktigt för att vi människor ska kunna fungera ordentligt.
Fönstren har som en av sina uppgifter att förmedlar dagsljus till byggnaders inre. Mängden dagsljus som kan komma in beror på en rad faktorer som bland annat inkluderar: fönstrens storlek, placering, antal glas och om glasen har lågemissionsskikt. Till och med rummens djup och höjd samt tak- och väggytornas reflektion påverkar dagsljusinfallet. Självklart så påverkar även byggnadens omgivning storleken på dagsljusinfallet.
För att få den optimala mängden dagsljus in i ett rum bör fönsternas storlek täcka en yta motsvarande 10-12 % av rummets totala yta. Detta innebär att i ett 20 m² stort rum bör fönstrets yta vara minst 2-2,4 m².
Större delen av dagsljuset passerar igenom fönstrets glas när de kolliderar med varandra, denna fras kan te sig konstig därför kallar man detta att dagsljuset transmitteras. Det går igentligen till så att en liten del stannar i glaset, det vill säga att det absorberas och ytterligare en mindre del reflekteras och studsar ut. Detta skapar en reduktion av dagsljuset och förekommer i varje glasruta, något som innebär att ju fler rutor som fönstret innehåller desto sämre blir dagsljusinfallet igenom fönstret. Ett tvåglasfönster släpper normalt sätt igenom 80 % av dagsljuset medan ett treglasfönster släpper igenom motsvarande 75 %. Om nu fönstren innehåller så kallade lågemissionsskikt så minskar dessa siffor ytterligare. Ett treglasfönster kan därför sänka sitt dagsljusinfall med ca 10 %.
Delen av solstrålningen som absorberas i glaset fungerar på så sätt att det värmer upp glaset som i sin tur avger värme inåt eller utåt. Den värme som avges kallas sekundär värmeåtergivning och utbyttjas oftas med fördel iform av tillskottsvärme. Andelen solvärme som kommer in i en byggnad beror precis på samma sak som dagsljuser nämligen hur många fönsterglas fönsterna innehar och som nämnt tidigare om glasen är belagda med lågemissionsskikt. Det rekommenderas att transmittansen av dagsljus genom fönster i bostadshus är lägst 63 %. Alltså klarar sig treglasfönster med lågemissionsskikt inom ramarna för vad som rekomenderas. Motsvarande rekommendation för transmittansen av solenergi är lägst 52 %.
I Tabellen nedan kan vi se hur stor dagsljustransmittanen repspektive solenergitransmittanen är för olika glaskombinationer i fönster. Dessa värden är ej exakta eftersom de ej tar hänsyn till den typ av beläggning som glasen innehar samt vilken typ av gas som existerar i mellan fönsterskivorna.
Fönstertyp
Dagsljus-transmittans
%
Solenergi-transmittans
%
2-glasfönster med
Två klara glas
80
75
Lågemissionsskikt på ett av glasen
75
70
2-glas isolerruta med ett lågemissionsskikt
75
65
3-glasfönster med
Tre klara glas
75
70
Lågemissionsskikt på ett av glasen
70
60
3-glas isolerruta med ett lågemissionsskikt
70
60
3-glas isolerruta med två lågemissionsskikt
65
50
Om ljuset är relativt bländfritt och ljusstyran tillräckligt god så anses dagslusbelysningen i ett rum vara godkänd. Dagsljusfaktorn fungerar nämligen som ett mått på just belysningsstyrkan och kan beräknas och mätas för att anpassas till ett rum. Mätningen utförs som en mätning av belysningsstyrka utomhus och inomhus. Kvoten mellan dessa värden ger sedan dagsljusfaktorn i procent.
Belysningsstyrka kan även mer känt utryckas i lux det vill säga ljusflöde per ytenhet. Sambandet mellan belysningsstyrka och dagsljusfaktorn inomhus är följande, om belysningsstyrkan utomhus är 3000-8000 lux:
Dagsljusfaktor i %
Belysningsstyrka i lux
0,5-1,0
40
1,0-2,5
80
2,5-5,0
150
5,0-10,0
300
Det finns olika rekommendationer angående hur hög belysningsstyrkan bör vara i olika rum t ex bör allmänbelysningen i bostadsrum vara 300 lux medans belysning i andra rum så som kök och badrum bör ligga närmare 500 lux.
Utformningen av fönsterkarm, fönstersmyg och fönsterbåge har även de stor betydelse för hur dagsljuset presenteras i rummer. Äldre har en tendens att vara vitmålade invändigt och snickeridetaljerna var dit satta för att sprida och fördela dagsljuset till rummet på optimalaste sätt. Nyare fönster har oftast en ”kantigare” utformning som inte förmedlar ljuset lika bra. Men med sneddade fönstersmygar kan man skapa en mjukare förmedling av dagsljuset in i rummet.
Ur belysningssynpunkt kan det påpekas att ett lågt beläget ljusfall inte är lika effektivt som ett högt. Detta beror på att det direkta dagsljuset tränger längre in i rummet. Ljuset som faller nära fönstrets överkant är ca fyra gånger effektivare än det som faller vid underkanten av fönstret. Innehar man därför ett högt placerat fönster så släpper det in mer än ett lågt fönster. Summa sumarum kan man säga att ett takfönster förmedlar mer dagsljus än ett normal placerat fönster.
3.2.5.1 Solskydd
Under det varmare halvåret kan ibland överskottsvärmen som fönster bildar bli allt för stor, alla vet vi nog hur varm en inglasad altan kan bli när solen ligger på. Med hjälp av vissa typer av kylning eller ökning av ventilationen kan man minska denna överskottsvärmen, detta är tyvärr ett väldit dyrt alternativ och bland annat väldgt energikrävande. Ett miljövänligare och billigare sätt att använda sig utav är att skärma av solen med hjälp av olika typer av solavskärmningar. Detta hjälper både att skärma av den direkta solvärmen och den sekundära värmeavgivningen som det skrevs om tidigare. Dessa solavskärmningarna kan placeras antingen utvändigt, mellan fönsterglasen eller invändigt på fönstren. Hur effektiva dessa är beror självklart på placering av dessa solavskärmare.
Det bästa sättet är att anvnda sig av utvändig solavskärmare. Dessa kan vara fasta eller rörliga. Dessa kan komma i alla möjliga former som lameller takutsprång eller skärmtak.Ibland är vissa fönster även placerade djupt in i fasaden så man får en viss avskärmning av fönstren. Utvändig solavskärmning tar dock inte hand om solen när den står lågt under t ex kvällar eller vintern. Fast värme under dessa perioder brukar vara mer än välkommen. Rörlig utvändig solavskärmning tillhör den vanligare sorten denna kategori inehåller markiser, utvändiga solskyddsgardiner eller persienner. Dessa brukar ofta kunna fällas ned så att hela fönstret går att täcka. Dessa rörliga solavskärmningarna skall alltid monteras så att det existerar en luftspalt mellan fasaden och avskrmingen då denna är nedfälld.
Invändig solavskärmning ger sämre avskärmning eftersom den sekundära värmeavgvningen forfarande kan existera detta eftersom denna typ absorberar nästan hela den transmitterade strålningen genom fönstret. Exempel på invändiga solavskärmare kan vara gardiner och persienner. Persienner är den vanligaste typen av solavskärmare mellan glasskivor dock så fungerar dessa så att fönstret även här absorbera en stor del av den instrålade värmen.
3.3 Kondens på fönster
Kondens på fönster kan uppkomma mellan glasen men även invändigt och utvändigt. Orsaken till kondens är normalt sätt en hög luftfuktighet som fälls ut på en kall yta. Här nedan beskrivs det kort kring de olika typer av kondens som kan uppstå på fönster.
Utvändig kondens
Energieffektiva fönster hindrar som nämnt tidigre rumsvärmen från att stråla ut. Detta resulterar i att det yttre glaset blir mycket kallare än i fönster med sämre U-värde (det vill säga isoleringsförmåga). Detta resulterar i att när det är kallt förlorar det yttre glaset värme genom utstrålning. Om temperaturen på det yttre glasets yta sjunker under luftens daggpunkt samtidigt som luftfuktigheten är hög, sker kondensutfällning mot den kalla rutan. Om glasets yttemperatur sjunker under noll grader kan då iskristaller bildas på rutan. Detta inträffar oftas under vår och höst när det är stjärnklar och luftfuktigheten är hög
Utvändig kondens är alltså inget man ska vara rädd för utan det är mer ett tecken på att du köpt ett fönster med en god isoleringsförmåga. Kondensen försvinner ofta tidigt under morgontimmarna när det börjar bli varmare.
En studie baserad på klimatdata för Stockholm utfördes nyligen av Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. Studien utfördes på energieffektiva fönster och visade hur fenomenet utvändig kondens oftast uppkommer under augusti, september och oktober. Kondensen är mest aktiv under dygnets tidigare timmar och minskar snabbt efter klockan 06.00.
Invändig kondens
Gamla fönster får ibland kondens på det inre glaset. Detta är något som främst sker under de kallare delarna av året och beror på att fönstret innehar en dålig isoleringsförmåga samt att det inre glaset är mycket kallare än luften i rummet. När varm och fuktig inneluft träffar det kallare glaset förekomer så kallad kondensutfällning. Det finns självklart andra orsaker till invändig kondens, det kan röra sig om allt från dålig ventilation till en hög luftfuktighet. Det är inte ovanligt att gardiner till exempel hindrar luftcirkulationen intill fönstret och bidrar till kondens. Invändig kondens är till skillnad från utvädig kondens något att oroa sig för. Förekommer invändig kondens under en lång tid finns det risk att fönstret kan ta skada. Fönster är konstruerade för att klara regn och fukt på utsidan men inte för att motstå långvarig kontakt med fukt på insidan.
Kondens mellan glasen
Kondens mellan glasen kan uppstå om varm och fuktig luft från ett rum läcker ut genom otätheter i ett kopplat fönster. Då uppkommer det kondens på insidan av det kallare yttre glaset. En orsak till detta kan vara att huset har innehar ett övertryck så att luften pressas ut genom fönstren i stället för ventilationskanalerna som har detta till syfte. Om detta sker beror det oftast på att fönsterna har bristfällig tätning mellan innerbågen och karmen. Hål för persiennsnören är ett typ exempel på nått som kan orsaka mellanglaskondens. När du märker att du har otätade rutor ska dessa bytas ut och helst ersättas med mer energieffektiva isolerrutor i stil med EQ märkta treglasrutor.
3.4 Se hur värmeförluster runt fönster ser ut.
Ni som läst allt hit vet vi det här lagret att värmeförluster kan uppstå på många olika sätt. För att illustrera detta tydligare har vi hittat denna bild på Energimyndigheten hemsida. Denna bild visar vad som händer om man slarvar med att täta runt fönsterna. Denna bild är tagen med en så kallad värmekamera och ni kan se färgernas motsvarighet i tempratur på skalan i mellan bilderna.
Vi kan här avläsa att det är ca: 25 grader i rummer men runt fönstret så är det enbart ca: 17 grader. Enligt termoynamikens lagar kommer dessa skillnader i temperaturen orsaka luftrörelser i rummet som oftas uppfattas som drag för oss männsikor. Vill man lösa detta problemet så måste husägaren se till att täta ordentligt mellan fönsterna. Detta görs föredelaktig genom att ta upp väggen så att man kommer anslutningen mellan fönsterkarm och väggen för att sedan dreva ordentligt runt fönstret.
Det kan även tilläggas att man kan se effekten av persienner på denna bild. Det gula fältet i ovankant av fönsterrutan är persiennen så under kalla vinternätter kan man dra ner persiennerna och på så sätt spara energi.
4.1 LJUDISOLERANDE Andelen buller och ljud som kommer in i byggnaden, påverkas först och främst av hur pass lufttäta fönstren är. Detta innbär både tätheten melllan fönsterbåge och fönsterkarm samt tätheten mellan fönster och den omslutande väggen. Självklart spelar även andra faktorer in så som antalet glasrutor dess tjocklek och tyngd samt avståndet mellan glasskivorna i fönstret. Allt detta påverkar alltså ett fönsters möjlighet att reducera ljud och buller.
Men det finns även andra sätt som ljud och buller kan komma in på. Vissa fönster har så kallade friskluftsventiler monterade i sig och dessa har i de flesta fall väldigt dålig ljudisolering i öppet läge. Dock rör sig detta om en begränsad area där ljudgenomgången är kraftigt begränsad. Ett riktigt bra fönster som innehar friskluftsventiler har ofta inbyggda ljudfällor i ventilerna. Dessa skapar då en bättre ljudisoleringen.
4.2 Hur förbättrar jag ljudisoleringen?
Det finns många sätt att förbättra den befintliga ljudisoleringen hos dina fönster. Ett enkelt och vanligt sätt är att förse fönstren med tätningslister, dessa är placerade mellan båden och karmen på fönstret. Det är även viktigt att se till att drevningen mellan väggen och fönstret är ordentligt utförd samt att fogen på insidan är ordentligt tätad. För att uppnå den bästa ljudisoleringen kan man gärna använda sig av dubbla tätningslister.
Om man har ett fönster som trots allt forfarande är i väldigt gott men ändå släpper in ljud och buller så finns det andra metoder att använda sig av. Det vara en god idé att sätta in en extra tilläggsruta för att förbättra ljudisoleringen ytterligare. Detta beror självklart på vilket fönster du har och hur det är konstruerat. Om det går bra att sätta dit en tilläggsruta så får man störst effekt när glastjockleksförändringen är som störst. Detta alternativ förbättrar även till att värmeisoleringen blir bättre.
Slutligen kan man självklar byta fönster till ett som isolerar ljud och buller bättre. Viktigt att ta hänsyn till ifall man väljer detta alternativ är att vid alla fönsterbyten ska de nya fönstrens utseende anpassas till byggnadens arkitektur så att inte den estetiska helheten förstörs. Enligt lag ska ändringar hos en byggnad göras varsamt så att man beaktar karaktären. Mer om detta finns att läsa i Plan- och bygglagen (PBL).
Det finns några enkla kriterier för att ett fönster ska vara väl ljudisolerat. Fönstret skall vara lufttätt i sig självt och monteras med god tätning mot väggen, friskluftsventiler skall undvikas i karmen, fönster med tre eller fler glas skall den största spaltbredden maximeras (minst 30 mm), glasen i fönstret bör ha olika tjocklek och fönsterbeslagen skall gärna utgöra rörliga förband
5.1 Skador
Skador på fönster kan komma i flera former bland annat i form av fukt. Fukt kan komma både inifrån eller utifrån. När det gäller inifrån är det främst långvarig kondens som är boven. Det står beskrivet i punkt 3.3 hur denna kondens uppstår och hur man kan förhindra den. Regn och snö är vad som oraker den huvudsakliga fukten utifrån.
Fuktskador på fönster som kommer utifrån orsakas som sakt av regn och fukt. Detta kan enbart uppstå genom otätheter i anslutning till fönstret. Detta kan uppstå på grund av otätheter mellan husfasaden och fönstrens sidokarmar, otätheter mellan fönsterbläcken och fönstret eller att själva fönstret i sig släpper igenom fukt. Har man ett otätt fönster är värsta scenariot så kallat slagregn eftersom fritt vatten då trycks in i fasaden. Vatten kan då även läcka in i fogen eller väggen mella karmoch vägg. Liggande snö på karmen kan också fukta upp fönstret.
Normalt sätt så uppstår skador i fönstrets nederkant. Dessutom är det vanligare med skador i fönster som blivit kraftigt utsatta för hårt väder. Kustklimatet utsätter fönster för sol, vind och fukt. Anledningen till att skadorna oftast är i nederkant av fönstrerna har att göra med gravitationen, fritt vatten rinner självklart neråt genom otätheter i konstruktionen.
Den största anledningen till att träfönster angrips av rötsvampar är en kombination av händelser. Men den finns dock en gemensam nämnare, trävirket är nämligen alltid utsatt för fukt en längre tidsperiod. Fyra kriterier måste fyllas för att röta ska kunna bildas i trä.
Att fuktkvoten i träet är över 0,20 kg vatten/kg trä (20 % fuktkvot)
Temperaturer mellan 4–40 °C
Syre (finns i luften)
Tillgång till näring (finns i det obehandlade trävirket)
Saknas en av dessa kriterier så klarar sig trät från röta. Så genom en smart konstruktion kan man se till att fukt aldrig riskerar att bilda rötsvmapar. En tips är att impregnera trät detta gör att rötsvamparna inte kan ta upp näringen i virket.
5.2 Röta
Här nedan följer ett antal punkter där det beskrivs hur och var röta uppstår ofta är den en kombination av dessa följande.
Ett vanligt fönster har en fogmassa mellan väggen och karmen om fukt kommer in bakom denna fogmassa så är det svårt för den att torka. Den här typen av fukt kan uppstå på grund av att fogen inte är tätt eller på grund av diffusion av varm fuktig luft inifrån. En bra fogning ska hålla tätt från regn och se till aff diffusion inte kan uppstå.
Det kan även uppstå röta om fönstret är placerat för långt ut i fasaden då detta medför att det blir oskyddat. Det säger sig självt att ju längre ut i fasaden ett fönster blir placeras desto mer åtkomligt blir det för vind och väder. Placera fönstret långt in i fasaden så att fasadöppningen utgör ett skydd, föntret blir då mindre åtkomligt från slagregn och dylikt.
Ett fönster som är gjort i trä torkar lätt ut efter en lång tid i solen. Detta resulterar allt för ofta i sprickor och vätten kan då tränga in och röta kan bildas. Ofta gäller detta fönster som ej blivit underhållna.
Ofta kan det vara så att fönstret är tillverkat av dåligt trävirke. Andelen splintved i trävirket ska inte vara för stor då splintved absorberar vatten bättre än kärnved. I de mest väderutsatta delarna i ett fönster, karmunderstycke och bågunderstycke, skall andelen kärnved vara stor. Trävirke med sprickor i träet vid lagningar och dylikt eller med gamla fuktskador från lagringstiden är inte lämpligt till fönster.
Fritt vatten kan tränga in i fasadskiktet och rinna ner på karmen. Vissa ytterväggar uppbyggda av olika skikt kan ibland ge upphov till att vatten på olika sätt tränger in genom fasaden och sedan rinner ner på karmens överstycke och ger skador på fönstret. I dessa väggkonstruktioner är det viktigt att karmens översida skyddas av ett droppbleck så att vattnet leds bort från karmen.
Täckplåtarna i beklädda fönster är dåligt luftade vilket hindrar att träet kan torka ut. Fönster med en utvändig beklädnad av aluminium eller annan metall kan skadas om beklädnaden sitter för tätt mot träet genom att fukt då stängs inne. Det finns också risk för att vatten sugs in kapillärt i trävirket. Metallbeklädnader skall monteras med en luftning mellan metallen och träet.
Fönsterblecket är felaktigt monterat i karmen eller otätt vid spikhål. Fönsterbleck skall monteras så att det blir tätt mellan blecket och karmunderstycket så att inget vatten kan tränga in. Det får inte heller finnas otätheter vid spikhålen. Ett sätt att få det tätt är att lägga en fogmassa mellan blecket och karmen innan blecket spikas fast. På de flesta fönster är fönsterblecken monterade i ett fräst spår i karmunderstycket. Detta är emellertid inte någon bra lösning, eftersom vatten kan tränga långt in i karmen och ge allvarliga rötskador om det inte är tätt vid infästningen.
Ytbehandlingen är för tät på utsidan. Fukt som kommit in i träet har svårt att torka ut om ytbehandlingen utvändigt är för tät. Fukten kan komma in utifrån via sprickor i träet eller inifrån via konvektion, d v s luftrörelser inifrån och ut med varmluft som kyls ned och kondenserar. Samma princip gäller här som för väggar i allmänhet – ytbehandlingen skall vara tät inåt och öppen utåt.
Fönsterkonstruktionen är utformad så att fukt kan ansamlas i fickor. De svaga punkterna i fönster är de nedre hörnsammanfogningarna mellan karmens understycke och sidstycke samt sammanfogningen mellan mittpost och karmunderstycke. I dessa fogar finns ändträ på någon av delarna och vatten som tränger in i fogarna kan lätt sugas upp av ändträet. Fogarna kan tätas med fogmassa för att undvika skador.
Fönstret är målat med ett olämpligt färgsystem. Färgsystem som inte tränger in i träet tillräckligt ger inte heller tillräckligt fuktskydd.
Fönstret har stormhakar monterade i karmen. I fönster med så kallade stormhakar monterade utvändigt i fönsterkarmen är det tydligt att vatten kan tränga in och orsaka skador i karmunderstycket, beroende på att skruvinfästningen är otät.
Fukt som trängt in i träet måste kunna avdunsta om skador inte skall uppkomma. När solen skiner på fönstret värms det fuktiga träet upp och betingelserna för röta ökas. Detta tillsammans med den större slagregnspåfrestningen från söder och väster och snabbare nedbrytning av målningen kan vara förklaringen till varför skador är mera frekventa på sydfasader än andra fasader.
5.3 Hur undviker man skador?
Det bästa sättet att undivka skador är att följa kriterina här under:
Fönsterblecket ska luta 45° åtmindstonde inte mindre än 14° Detta gör att vatten snabbt rinner undan och så stänker inte vattnet upp på fönstret när det regnar.
En bra sak är att använda sig av lasyrfärg då det inte ger rötskador i samma omfattning dock krävare detta att du underhåller föntret oftare.
Om ditt trä skyddas av aluminium se till att du noga kontrollerar öppningar och skarvar så att vatten inte kan tränga in. Avståndet mellan metallprofil och trä ska vara minst 6 mm. Upplagsytorna mot träet bör ha högst 20 mm bredd och utgöra högst 1/3 av ytan. Utrymmet mellan metallprofil och trä skall stå i förbindelse med uteluften. Se till att träet är grundat/täckmålat och impregnerat.
Se till att fönstret är helt lufttätt, detta gör att vinden inte kan pressa in fukt genom fönstret.
Montera fönster innanför fasadkanten. Detta gör att fönstret blir skyddat mot rinnande vatten. Att installera ett dropbleck kan även vara nödvändigt.
Se till att fönsterkonstruktionen utformas så att vatten lätt rinner bort. Behandla dessutom gärna ändträet med fuktskyddande medel innan montering..
Se till att använda fogmassa mellan karmen och fönsterblecket.
Måla dina fönster med ett färgsystem som gör att grundmålningen tränger in långt i träets porer. Detta brukar alltid uppnås vid fabrikmålning.
5.3 Anledningar till fönsterbyten
Anledningar till att man byter fönster i en fasad kan vara många. Det kan vara dåligt underhållna och på så sätt inte längre fylla sin funktion.om inte en renovering kan rädda dem. En till anledning kan vara att man önskar mer lättskötta och funktionella fönster. Det kan också vara så att man vill spara energi och installera fönstrer med en bättre värmeisolerande förmåga självklart kan man även lösa detta genom att montera in en extra ruta eller att byta ett av fönsterglasen mot ett glas med lågemissionsskikt. Är det så att man lever kring en väldigt bullrig miljö kan det vara så att man vill förbättra fönstrens ljudisolering och därför genomföra ett fönsterbyte. I alla dessa fall så är det viktigt att man tänker på den arkitektoniska helheten, välj därför fönster som passar in med fasaden och se till att fönstersnickerierna anpassas. Detta hjälper en att bevara byggnadens karaktär.
6.1 Underhåll och rengöring
6.2 Underhåll
Ett eftersatt underhåll av träfönster kan om man har otur skapa så stora skador att fönstret måste bytas ut (Se punkt 5.1). För att öka hållbarheten hos fönster är det därför bra att underhålla dem konstant. Ett underhåll omfattar ofta ommålning men även kontroll av beslag, ittning och tätningslister. Ett nogrannare underhåll tar även hand om eventuell lagning, justering eller utbyte.
Hur ofta man behöver måla fönsterkarmar beror ofta på konstruktionen men även andra saker så som vilket väderstreck de är placerade mot och hur fönsterna har blivit monterade i fasaden. Fönster mot söder råder större risk för att utsattas för kraftigt väder och vind. Anledningen till detta blir att fasader som vetter mot söder kan uppleva större temperatur skillnader. På dagen värmer solen och på natten sjunker temeraturen krafitgt. Variationerna i temperaturen sliter på fönsterna och därför behövs vissa fönster underhållas oftare. Som vi nämde i punk 5.2 så är fönster placerade långt in i fasaden mer skyddade.
Alla fönstertillverkare har olika rekomendationer kring när ommålning ska ske, en regel brukar vara att fönster ska målas om efter 10 år för att sedan uppföljas av ny måning vart sjunde år. Detta blir även uppbackat av forskningsresultat som visar att dessa rekomendationer är rimliga. I många fall behövs det inte ens målas så ofta utan det räcker med var tionde till femtonde år. Det bästa är dock att själv undersöka fönstret och se om omålning behövs.
Normalt sätt går det till på följande sätt när man målar om fönster:
Skrapa förs bort krackelerad och flagad färg. Vid karm- och bågunderstycken är detta frekvent förekommande. Kolla noga vid nedre delen av bågen och karmens sidstycken.
Ersätt skadade delar av träet med nytt virke.
Laga skadad kittning och glasrutor. Tänk på att glasfalsen skall grundmålas innan du sätter dit ett nytt kitt.
Grundmåla renskrapade ytor.
Se till att måla färdigt alla ytorna. Detta gäller inte bara träet utan även kittet för att öka hållbarheten hos fönstret.
Har man ett fönster av trä som har en utvändig beklädnad av aluminium behöver man normalt sätt inte göra något större underhåll av de utvändiga ytorna. Detsamma gäller för fönster av plast eller aluminium. Man kan dock rengöra de utvändiga ytorna lite då och då. Men se till att dessa fönster blir kontrollerade kontinuerligt då dess kondition och funktion kan försämras.
Vill du läsa mer om hur man kan underhålla fönster kan en av följande sidor vara bra:
Auktorisationsnämnd FÖNSTER
HYPERLINK "http://www.aukt-fonster.se/"http://www.aukt-fonster.se
Vi i Villa – Gör det själv
HYPERLINK "http://www.viivilla.se/gordetsjalv.asp?direct=1&sCat=135"http://www.viivilla.se/gordetsjalv.asp?direct=1&sCat=135
Byggnadsvård Näs – Rådgivning och böcker
HYPERLINK "http://www.bvn.nu/"http://www.bvn.nu
6.3 Rengöring
Rengöring är något som ter sig enkelt vid en första anblick men som kan utvecklas och bli riktigt intresant. Till exempel så finns det idag ett självrengörande fönsterglas ute på marknaden Dessa fungerar så att skivorna har en beläggning som reagerar på två sätt då den blir utsatt för dagsljus . Först bryter beläggningen genom en fotokatalytisk process ner organiska smutsansamlingar och sedan vid regn sköjs den lösa smutsen bort.
Beläggningar kan inbland benämnas hydrofilt detta betyder vattenattraherande, genom denna beläggning bildas det inga droppar istället sprids vattnet jämnt ut över en större yta. För att denna process ska fungera så krävs det UV-ljus. Är det ett kraftigt smutslager så kan det behövas göras rent med ljummet löddrande vatten samt en mjuk trasa.
Det finns idag flera olika tekniker för att puttsa och tvätta fönster. Normalt sätt används vatten och diskmedel, ibland kan man även avända sig av några droppar T-röd för att få en effektivare rengöring. Saneringsmetoderna är oftast att använda sig av en gummiskrapa, detta är dock ingen regel.
En alternativ metod man kan använda sig av för att tvätta fönster är att man med hjälp av ljummet vatten, diskmedel och Wettex-trasa rengör glasytor och närliggande fönsterkarmar noga för att sedan torka glaset med en microfiberduk, denna ska vara sköljd i kallt vatten och vara ordentligt urvriden. Denna metod ska ge färre ränder än en gummiskrapa och även gå snabbare.
Det vanligaste alternativet hos företag är att hyra hjälp när det kommer till att rengöra fönster. Går man in på Fönsterputsföretagens Riksorganisation ( HYPERLINK "http://www.sfro.nu/"http://www.sfro.nu). Så kan man hitta flertalet auktoriserade fönsterputsare.
7.1 Kvalitetsmärkning
I dagens läge så existerar det en rad olika kvalitetsmärkningssystem för märkning av byggnadsprodukter, tidigare under punkten 3.2.2 så tog vi upp EQ fönster därför utelämnas denna kvalitétsmärkning här. De vanligaste märkningssystemen är CE-märkning, typgodkännande och P-märkning. Självklart så ändras de krav som ställs på produkten beroende på märkningssystemet. Här nedan redogörs det kort för dessa nämnda märkningssystem.
”CE står för Communauté Européene och är ett europeiskt märkningssystem. CE-märkningen är en säkerhetsmärkning och innebär att produkten uppfyller alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav som ställs på den. I EUs byggproduktdirektiv (CPD) anges kraven och de standarder och tekniska godkännanden som skall uppfyllas för byggprodukter. Eftersom CE-märkningen enbart handlar om säkerhet så säger den ingenting om till exempel produktens kvalitet eller funktion. Exempel på CE-märkta byggprodukter är cement och värmeisolering.”
Typgodkännadet är ett svensk märkningssystem och grunden i detta system liggeri att de krav som ställs på typgodkända produkter får inte vara strängare än vad som finns i de gällande byggreglerna. En produkt som är typgodkänd står under kontinuerlig tillverkningskontroll, dels i form av egenkontroll från tillverkarens sida och dels av en övervakare från tredje part som kontrollerar regelbundet.
P-märkning av produkter är SPs (SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) och SITACs (Swedish Institute for Technical Approval in Construction) eget kvalitetsmärkningssystem. P-märket talar om att produkten har blivit kontrolerad i enlighet med de regler som finns för varje produktområde. I certifieringsreglerna (SPCR) är alltid gällande myndighetskrav uppfyllda, men vanligtvis ställs högre kvalitetskrav på produkten. P-märkta produkter står under kontinuerlig tillverkningskontroll på samma sätt som typgodkända. Genom dessa kontroller bedöms produkten få en jämnare kvalitet.
På dagens marknad så existerar det en stor del av fönster i trä, aluminium samt en blandning där trä har en utvändig beklädnad av aluminium som är P-märkta. I detta specifika fall ställs fönsterna inför följande krav:
Regntäthet
Lufttäthet
Säkerhet mot kondens
Materialkvalité
Ytbehandling
Det finns även många förseglade rutor så kallade isolerrutor på marknaden idag, många av dessa är också P-märkta. Hos dessa utökas kraven till bland annat glaskvalitet, måttoleranser och täthet hos kantförseglingen. Det ska även noteras att det finns P-märkningsregler för fönsterrenovering med beklädnads- och utbytessystem av metall, i dessa regler tas det upp hur det färdiga fönstret ska likna de redan P-märkta fönsterna.
För ytterligare och mer noggrann läsning kring dessa system kan följande länkar rekomenderas. Dessa finns även under punkten Länkar --> Rörelser.
HYPERLINK "http://www.sp.se/" \n _blankwww.sp.se
HYPERLINK "http://www.sitac.se/" \n _blankwww.sitac.se
8.1 LÄNKAR
8.1.1 Fönstertillverkare:
HYPERLINK "http://www.domlux.net/"www.domlux.net HYPERLINK "http://www.domlux.net/" – Ljud och Energifönster.
HYPERLINK "http://www.elitfonster.se/"www.elitfonster.se HYPERLINK "http://www.elitfonster.se/" – Elitfönster AB Sveriges bästa fönster.
Produktkatalog:
http://www.elitfonster.se/EgnaSystem/Katalogbestallning/pdf/Elit_Allt_om_fonster.pdf
Konsumentprislista:
http://www.elitfonster.se/EgnaSystem/Katalogbestallning/pdf/Konsumentprislista%202009-1.pdf
HYPERLINK "http://www.enomicfonster.se/"www.enomicfonster.se HYPERLINK "http://www.enomicfonster.se/" – Fönster och fasader.
HYPERLINK "http://www.enomicfonster.se/"
HYPERLINK "http://www.fonsterbolaget.se/"www.fonsterbolaget.se HYPERLINK "http://www.enomicfonster.se/" - Köp Sveriges tätaste 3 glas fönster nu med 30% rabatt. Köp online idag.
HYPERLINK "http://www.fonstergruppen.se/"www.fonstergruppen.se HYPERLINK "http://www.fonstergruppen.se/" – Fönster med 30 års garanti. Byt fönster idag!
HYPERLINK "http://www.fonstergruppen.se/"
HYPERLINK "http://www.nordic-house.se/"http://www.nordic-house.se/ HYPERLINK "http://www.fonstergruppen.se/" - Mer energi mindre buller
HYPERLINK "http://www.smartafonster.se/"www.smartafonster.se HYPERLINK "http://www.smartafonster.se/" - Nya eller byta fönster, glas och bågar, underhållsfria kompositfönster.
HYPERLINK "http://www.mirgruppen.se/"www.mirgruppen.se HYPERLINK "http://www.mirgruppen.se/" - S HYPERLINK "http://www.mirgruppen.se/"e framtiden genom fönsterlösningar från oss på MIR
HYPERLINK "http://www.mockfjards.se/"www.mockfjards.se HYPERLINK "http://www.mockfjards.se/" – Välkommen till Sveriges ledande fönsterbytare.
HYPERLINK "http://www.skaala.com/"www.skaala.com HYPERLINK "http://www.skaala.com/" – Windows and doors.
HYPERLINK "http://www.skaala.com/"
HYPERLINK "http://www.SkanskaByggvaror.se/"www.SkanskaByggvaror.se HYPERLINK "http://www.skaala.com/" -Svensktillverkade fönster av hög kvalitet. Köp i e-butik. Fraktfritt
HYPERLINK "http://www.spfonster.se/"www.spfonster.se HYPERLINK "http://www.spfonster.se/" – Framtidens hus kräver framtidens fönster.
Produktkatalog:
http://www.spfonster.se/images/stories/pdf/Katalog2009.pdf
Lager och storleksguide:
HYPERLINK "http://www.spfonster.se/images/stories/pdf/LagerOchStorleksguide.pdf"http://www.spfonster.se/images/stories/pdf/LagerOchStorleksguide.pdf
HYPERLINK "http://www.sscskelleftea.se/"www.sscskelleftea.se – Snickeriprodukter och specialsnickerier.
Produktkatalog:
http://www.sscskelleftea.se/upload/Www-Externt/Broschyrer/Bestallning/Fonster_webb.pdf
HYPERLINK "http://www.tanumsfonster.se/"www.tanumsfonster.se HYPERLINK "http://www.tanumsfonster.se/" – Fönster och dörrar från Bohuslän.
HYPERLINK "http://www.trarydfonster.se/"www.trarydfonster.se HYPERLINK "http://www.trarydfonster.se/" - Vår insikt ger dig bättre utsikt
HYPERLINK "http://www.velfac.se/"www.velfac.se HYPERLINK "http://www.velfac.se/" - Fönstertillverkning av nya fönster, fönsterrenovering, glasdörrar
HYPERLINK "http://www.velux.se/"www.velux.se HYPERLINK "http://www.velux.se/" – Fönster och takfönster
HYPERLINK "http://www.westcoastwindows.se/"www.westcoastwindows.se HYPERLINK "http://www.westcoastwindows.se/" – Fönster och fönsterdörrar i alu/trä för dig med högt ställda krav på kvalitét och design.
HYPERLINK "http://www.Wisy.se/"www.Wisy.se HYPERLINK "http://www.wisy.se/" -Vi mäter och hjälper Dig att välja rätt fönster samt monterar åt Dig!
8.1.2 Byggsidor:
HYPERLINK "http://www.bygglo.se/"http://www.bygglo.se
HYPERLINK ""http:// www.byggtjänst.se
HYPERLINK "http://www.bygghemma.se/"http://www.bygghemma.se
HYPERLINK "http://www.bvn.nu/"http://www.bvn.nu HYPERLINK "http://www.bvn.nu/" - Byggnadsvård Näs – Rådgivning och böcker
8.1.3 Tidningar:
HYPERLINK "http://www.radron.se/"http://www.radron.se/ - Råd och Rön: Tester och Granskningar.
HYPERLINK "http://www.viivilla.se/"http://www.viivilla.se – Vi i Villa: Allt för din villa, inredning och trädgård.
HYPERLINK "http://www.alltombostad.se/Forstasidan/"http://www.alltombostad.se/Forstasidan/ HYPERLINK "http://www.alltombostad.se/Forstasidan/" - Allt om Bostad: Gör det själv.
HYPERLINK "http://www.alltombostad.se/Forstasidan/"
8.1.4 Rörelser
HYPERLINK "http://www.energifonster.nu/"http://www.energifonster.nu – Energimärkta fönster. Här finns även möjlighet att göra en enkel kalkyl på hur mycket energi man sparar när man byter fönster.
HYPERLINK "http://www.sp.se/"http://www.sp.se HYPERLINK "http://www.sp.se/" – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
HYPERLINK "http://www.sitac.se/"
HYPERLINK "http://www.sitac.se/"http://www.sitac.se – Certifiering av byggpodukter.
HYPERLINK "http://www.aukt-fonster.se/"http://www.aukt-fonster.se HYPERLINK "http://www.aukt-fonster.se/" - Auktorisationsnämnd FÖNSTER.
HYPERLINK "http://www.sfro.nu/"http://www.sfro.nu - Fönsterputsföretagens Riksorganisation.
A Guide
Triple glazing is relatively uncommon, If you're unfamiliar with the concept of triple glazing, read our introduction to triple glazing.
The structure of triple glazing will give you a good idea of what is actual involved with the producing triple glazing, and why it costs more than double glazing.
Sound reduction is one of the factors that attracts buyers to triple glazing, so we've covered the subject of triple glazing for noise insulation in detail.
Before you buy triple glazing you'll want to know how something about measuring energy performance of triple glazing.
We have also put together some ideas to help you decide if triple glazing is worth it for your house?
Directory
The directory of
triple glazing suppliers.
Additional Information
Additional Additional.
